Vänskap är ju en grej som kan vara väldigt kompicerad ibland. Hur ska man bete sig? Hur ska man vara? Hur ska vår relation vara? Jag personligen tycker att vänskap handlar om att finnas där för en annan person alla tider på dygnet, alla dagar i veckan. Ni vet en sån person som man VET att man kan ringa, inte en sån person som man tvekar att ringa för han/hon kanske tycker att jag är jobbig, utan någon som inte alls tycker att du är jobbig utan bara vill hjälpa till, få dig att må bra och bryr sig.

Jag har lärt mig att nära vänner (kallar dem bästisar fr.o.m nu) inte växer på träd, bästisar är ingenting man kan plocka och välja bland. En bästisrelation är någonting man måste värna om, rå om och ta hand om. Precis som i en relation till sin pojkvän. En bästisrelation ska kunna hålla även om man inte kommer överrens och även om man får höra konstruktiv kritik. Jag tycker att man ska vara ärliga mot varandra och tillåta varandra att tycka olika. Jag har så många gånger varit med om att kompisar försökt få mig att tycka som dom tycker och blivit sura om man inte tycker som dom. Barnsligt tycker jag! För i "vuxenvärlden" kommer det alltid finnas människor som inte tycker som du och då måste man acceptera det. I mitt kompisgäng diskuterar vi ofta saker och även om vi inte kommer överrens om en sak så får det vara så, man får tänka "Okej, du tycker inte som jag, men det gör ingenting för jag tycker om dig ändå".

Jag tycker inte att det borde finnas en ledare i ett kompisgäng eller i en bästisrelation. Jag tycker att alla ska vara på samma plan. I mitt "gäng" har vi tjejer som jag, som älskar att prata och sen har vi även några tjejer som inte har behov av att prata lika mycket men det är okej. Det är inte så att jag bestämmer över de andra eller så. Man är ju olika, men det betyder inte att de tysta kompisarna i gänget är några man bestämmer över. Är du en tyst tjej? Låt INGEN trampa dig på tårna, våga säga ifrån och inse att du är lika viktig som de andra. Är du en pratkvarn? Inse att alla inte är som du och respektera de andra tjejerna i gruppen. Du kanske säger mest, men det betyder inte att du är bättre än de andra eller att du är sämre än de andra så att du måste visa upp dig.

Är det här något ni känner igen eller tycker ni att jag ska vinkla det här med vänskap på ett annat sätt?